lördag 10 november 2012

fina bilder,

idag är en sådan dag då jag har lite hemlängtan men främst vänlängtan. har så många fina vänner som jag saknar så mycket. som tur är har jag lite bilder på datorn från olika samtal som gör mig glad.



knäppa dagar

saknade saknade barn







glad tjejj



onsdag 31 oktober 2012

Firar 4 veckor på Malta!

Sådärja, då har en månad snart gått här på Malta. Sjukt.

Sitter med nackspärr idag och tänkte därför passa på och blogga då jag inte kan träna...Så.

Det finns mycket jag lagt märke till under min första tid här på ön.
Bland annat att det inte finns någon grönska what so ever. Det är ganska torrt, vägar överallt och
antalet bilar ska vi verkligen inte snacka om. Jag går varje dag till och från jobbet och det är alltid
konstanta bilköer längs alla vägar jag passerar. Snacka om att luftföroreningen är ett faktum.
Särskilt eftersom ingen maltes verkar ha ordet "samåkning" i sitt vokabulär.
Det är verkligen en skillnad från den franska bergsluften jag andades för ett år sedan.

En annan nackdel är att det börjar bli kallt. Idag var jag tvungen och ha en långärmad....
Dessutom har husen ingen isolering här, så nätterna börjar bli kyliga.
(Dock är jag ganska härdad efter mitt stengolvs-rum-utan-element i Frankrike)

Vad annars? Jo, jag har äntligen börjat få rutiner. Gymkort fixat. Matlådor börjar komma i rulljans.
Alarmet klockan 06.00 varje morgon börjar bli någorlunda acceptabelt.
Har även fått min första payslip. Vilket betyder löneutbetalning. Woho, min första lön!

Åh, just det. Fick reda på att staden Sliema heter Sliema. Trodde fram tills igår att den hette
S-I-L-E-M-A och inte S-L-I-E-M-A. Man lär sig något hela tiden.


Bild från hamnen i Sliema

The Point - 4 vånings galleria.

Valletta sett från Sliema

Måndagsutgång i förrgår.



måndag 15 oktober 2012

Välkommen till Malta. Var god dröj.

Alltså. Ibland jag har verkligen inget tålamod när det gäller att vänta på saker. Exempelvis taxis, bussar, försenade människor. Jag blir verkligen galen av det. Helgens utgång var riktigt rolig. Höjdpunkten var när jag fick en stor del av folken runtomkring mig att börja dansa till "Simarik" (den turkiska puss-låten). Lärde ju mig den dansen förra året när jag och gänget var i Alanya, Men åter till väntande och irritation. Vi väntade på taxi i säkert 20 min...(tydligen var det väldigt snabbt fixat här..) men ja, kl.06 på morgonen är man ganska trött (somnade i taxin) och jag orkade verkligen inte vänta..................
Sen igår efter att jag och Anna varit på stranden och skulle hem tänkte vi snabbt ta bussen så vi kunde hem och äta. Men, kom det någon buss??? Neeeeeeeeeeeeeej. För här på Malta kommer bussarna när de känner för det. Sen när det äntligen kom en buss (30 min senare) tror ni inte då att den skiter i att stanna vid vår busshållsplats så att vi får åka först till någon ändhållplats, sen in till Valletta och sen åka hem..............
Snacka om att jag var trött igårkväll!

Ny vecka idag. Jobbvecka. Ända sen jag kom hem från jobbet idag har det regnat och åskat....Kvavt dock som in i! Men ja, tänkte ta tag i mitt liv och skaffa gymkort i veckan. Men tydligen måste man ha ett maltesiskt ID-kort för det och mitt beställdes i torsdags så jag lär väl inte börja gymma förrän nästa decennium om jag ska behöva vänta på det....


St Georg's Bay

fredag 12 oktober 2012

Are you maltese? French? You look spanish.

Imorgon firar jag och Malta en vecka. En vecka på hög nyförälskelse-nivå. Jag trivs verkligen som fisken i vattnet. Tur är det väl också att Medelhavet ligger på gångavstånd. Känner mig nästan som hemma här eftersom folk kan komma fram och börja snacka maltesiska med mig eftersom de tror jag härifrån. Ingen som tror att jag är svensk eftersom jag inte är blond. Men ja, vad har jag då haft för mig denna första veckan?

Jo;

Måndag till fredag så har jag jobbat mellan 9-17 varje dag. Eller ja, jag har haft utbildning på jobbet så jag så småningom ska kunna jobba på riktigt. Det har varit intensiva dagar med mycket ny information och framförallt har det varit svårt att vänja sig till hettan och luftfuktigheten. Lägenheten jag bor i ligger ca. 10 minuters gångavstånd till jobbet, men svetten har ändå pärlat sig på den lilla sträckan trots att jag klätt mig så svalt som möjligt... Men jag ska inte klaga. Att ta en after-work vid havet är inte helt fel.
Efter jobbet har jag åkt in till Silema och kollat läget där. Så vackert område med massor av restauranger  affärer, caféer och ja! Det är en stad med hög puls, vilket gillas!

Det är verkligen många olika kulturer blandade här på Malta och man har alla olika språk talas runtomkring sig. Särskilt här i mitt område eftersom Maltas enda universitet ligger ett stenkast från lägenheten, vilket ger upphov till många mysiga, närliggande studentcaféer. Igår vart jag och pappa på en av dessa på min lunch rast och åt. Väldigt mysigt!

Nej, nu ska jag och min roomie baka lite bröd tänkte vi. Lättare sagt än gjort eftersom maltesiska kök inte har någon vidare utrustning.... Suck. Har redan upptäckt en massa brister i detta lands system alltså.
Imorgon blire strandhäng eftersom de annonserats att det ska var 29 grader...

Bjuder på lite bilder från veckan:

Silema

Kvällshäng på klipporna i Silema


 Silema

Silema

Lunchdate i Msida

Kaosartad malta-traffik....

Silema
Jag bakade paj till mina roomies och fick värmande kärleksförklaringar...

...som sagt, söta!




måndag 8 oktober 2012

Hello Malta!

Sedärja. På plats här på Malta nu.

Nu har jag äntligen varvat ner lite och börjat inse att "Shiet, jag ska bo här!". Allting har gått så himla fort, från att ha suttit hemma på mitt rum, arbetslös, och ledsamt kollat ut genom fönstret på de gråa molnen till att
ha jobb, boende och värme här på Malta.

I lördagsnatt tog jag och pappa flyget från Köpenhamn ner till Malta Airport. Snabb flygtur på bara 3 timmar, vilket kändes som tio minuter eftersom jag sov hela vägen. Vi landade vid kl. 9.30 och möttes direkt av hettan. 28 grader visade termometern!!! Lite skillnad från de fjuttiga 8 som vi nyss befunnit oss i.
Så med tre lager tröjor och ett par vinterkängor kan jag lätt säga att jag var varm.... Vi blev upphämtade på flygplatsen av en familjevän, som bor här nere på Malta, som körde oss till vårt hotell i St. Pauls's Bay.
Här på Malta är det vänstertrafik vilket känns heeeeeeeeeeeeeeelt bakvänt, så ibland fick jag påminna mig själv att han inte alls körde på fel sida av vägen...

Men ja, lördag och söndag spenderades sedan på en strand, närmare bestämt Golden Bay,  för att koppla av och vila upp oss. Helt fantastisk strand med fin sand och turkost vatten. Sedan igårkväll, söndag, så blev jag skjutsad till lägenheten här i Msida, en stad nära den maltesiska huvudstaden, där jag ska bo med fyra andra svenskar. Jag la in mina väskor på mitt rum (som jag delar med en tjej) och sedan gick vi ut och åt kvällsmat på en resturang här i närheten. Jag köpte en sallad (visst är jag duktig Petra??) medan de andra smaskade i sig en stor familjepizza. Salladen var riktigt äcklig och jag ångrade bittert att jag inte var med och delade pizzan. 

Natten var väldigt varm. Sov med öppet fönster för att lufta lite, men kvavt var det. Väcktes även vid klockan fem eftersom en tupp gol upprepade gånger.......
Vid klockan nio började jag min första arbetsdag. Kan även tillägga att jag är sjukt stolt att jag hittade till jobbet, ligger 15 min gångavstånd från lägenheten, och kom  i tid! Första dagen gick snabbt. Mycket nytt att lära sig och många nya intryck! Men jag har en bra känsla och känner att jag redan trivs med allting här!
Vi får väl se vad som händer. Orkar inte skriva allting jag gjort eftersom jag måste börja plugga inför genomgångarna imorgon!

njuter.

St Paul's Bay

Sjukt nöjd med kvällsmaten vi lagade. Nyttig - inte det lättaste här på Malta.




tisdag 18 september 2012

Si je me perds.

Voila, je suis un peu triste pour le moment. Il y a déjà trois (!!!) mois depuis je suis revenue en Suède.
Je me suis adapté bien, je trouve, d'être encore là. Mais, bien sûr je pense souvent à mes petits enfants francais. Alors. J'ai eu un été magnifique avec tous mes amis, mais comme d'hab toutes les bonnes choses ont une fin. L'automne a commencé. Quelques-uns sont retournés à l'université, quelques-uns ont quittés le pays et quelques-uns travaillent. Et après, il y a de personnes comme moi. Qui ne sait pas. Qui ne sait rien ce que viendra. Pour le moment j'attends un répondre pour savoir mon futur (bon, pas aussi grave comme ca sonne). C'est juste un répondre de boulot, mais je le veux vraiment. Ca me suit parfait. Un boulot dans un pays francophone qui veut qu'on sache parler francais. Un boulot dans un lieu chaud. Un boulot sans de temps pour trop réfléchir. D'être ici va me rendre dingue bientôt. C'est sûr, mais triste.
C'est comme ma vie s'est arrêté un peu, comme ma vie est sur 'pause'.

Oui, je sais qu'il faut avoir un peu d'alésoir avant de on peut s'amuser. Mais pourquoi ?!
ahhhhh.

Si je pouvais décider, je déménagerais en France et j'aurais un boulot où j'améliorais mon francais.
Et aussi j'aurais des amis francophones. Bah, bref. Ce n'est pas trop tard.
Je n'ai que vingt ans.

J'avais besoin juste d'écrire mes pensées. Temps en temps on en a besoin.

Bis!

Update: J'ai recu le répondre... c'est negatif. Alors ? Que-est ce que je vais faire maintenant ?

söndag 24 juni 2012

On avance en silence.

Nu har två veckor gått sen jag kom hem. Jag har hela tiden haft i tankarna att jag ska skriva ett avslutande inlägg för min Frankrike-tid men jag har bara skjutit upp det för det har varit svårt att inse och sedan acceptera att jag är hemma och inte ska åka tillbaka (vad jag vet än så länge).
Tack och lov har jag helt underbara vänner här hemma som gör det lättare!

Mina nio månader i Cranves-Sales/Genève-området gick snabbt och de var underbara. Jag är så himla glad att jag vågade åka. Innan jag åkte hade jag inga förväntningar alls, var ju ett ganska impulsivt beslut, och kanske var det bäst så för jag blev verkligen inte besviken. Jag hade verkligen inte räknat med att jag skulle få lära känna så många underbara människor som jag vet jag alltid kommer ha kontakt med. Framförallt mina värdföräldrar och mina franska barn Méline och Sasha. Vous me manquez tellement. Att jag åkte till Frankrike var verkligen ganska slumpartat, var väldigt inne på Spanien eftersom det kändes mer exotiskt. Men, vad glad jag är att jag åkte till just La France ! Vilket underbart land, språk och kultur. Jag saknar att få prata franska. Att få höra det åtminstonde.
Finns så mycket jag hade kunnat skriva om min tid och om hur mycket den tiden betytt för mig men vi håller här. Lär redan ha tröttat ut mina vänner om allt Frankrike-snack. (Det är dock så svårt att inte prata om sitt liv man haft det senaste året!)

Men ja, det var detta äventyret och snart bjuder livet på nya (är jag säker på).
Tack alla ni som gjorde min tid i Frankrike så underbar, je vous aime !






































Det var en litenliten del av alla bilder från denna tiden.
Det var det/Over and out.